Förmaksflimmer

Stroke drabbar ca 29 000 personer årligen i Sverige, en av orsakerna är förmaksflimmer. Många patienter med förmaksflimmer får blodförtunnande behandling - en behandling med potentiellt allvarliga biverkningar. Det är därför viktigt att följa den här gruppen och att rätt patienter får rätt behandling.

Motivering till ämnesområdet

Förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier. Antikoagulantiabehandling (NOAK eller Warfarin) av förmaksflimmer för att förebygga ischemisk stroke har hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med förmaksflimmer och förhöjd risk för ischemisk stroke (CHA2DS2VASc 2 eller större för män och CHA2DS2VASc större än 2 för kvinnor) behandling med NOAK (prioritet 2)

Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med förmaksflimmer och förhöjd risk för ischemisk stroke (CHA2DS2VASc 1 för män och CHA2DS2VASc 2 för kvinnor) behandling med NOAK (prioritet 5)”

Enligt Socialstyrelsens rekommendation gäller detta alla former av förmaksflimmer (paroxysmalt, persisterande och permanent). Behandling med Waran kan också vara aktuellt men är lägre prioriterat.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst av diagnos (Fö01) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.

Om förmaksflimmer ska behandlas med antikoagulantia eller inte avgörs efter bedömning av den enskilda patienten av risk för stroke respektive risk för blödningskomplikationer. Riskbedömningen görs vanligen utifrån en skala kallad CHA2DS2VASc som sträcker sig från 0 till 9, där 0 innebär lägst risk. Skalan tar med hjärtsvikt, högt blodtryck, diabetes, tidigare stroke, transitorisk ischemisk attack eller tromboembolism, vaskulär sjukdom samt ålder och kön. Kvinnligt kön i sig medför inte ökad strokerisk i frånvaro av andra riskfaktorer och betraktas därför som en riskmodifierande faktor och inte som en oberoende riskfaktor.

Primärvårdskvalitet räknar ut CHA2DS2-VASc utifrån registrerade diagnoser i primärvård senaste 5 åren. Ett pålitligt värde kräver alltså att diagnoser från sjukhus följer med till primärvården.

Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer mäts i indikatorn Fö02. Indikatorn är uppdelad för patienter med

• låg risk att drabbas av stroke CHA2DS2-VASc = 0 för män, 1 för kvinnor (Fö02L)
• måttligt förhöjd risk att drabbas av stroke: CHA2DS2-VASc =1 för män, 2 för kvinnor (Fö02M)
• starkt förhöjd risk att drabbas av stroke CHA2DS2-VASc ≥ 2 för män och >2 för kvinnor (Fö02S)

Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också till exempel via indikatorer i Primärvårdskvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök (Fö03). I Primärvårdskvalitet är återbesöken uppdelade på olika yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Om diagnos inte skrivs vid besöken räknas de inte med i riskbedömningen. Variation förekommer mellan vilka yrkesgrupper som sätter diagnos. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.

Indikatorerna för förmaksflimmer

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Även levnadsvanor och blodtryck har stor betydelse för att förebygga hjärtkärlsjukdom inkl stroke. Se också indikatorer för TIA/Stroke. För Noak finns indikatorer som rör uppföljning av njurfunktion och blodvärde (Lm09).

Hypertoni

Levnadsvanor

TIA/Stroke