Kvalitetsindikatorernas konstruktion

Indikatorerna i Primärvårdskvalitet utgår ifrån vetenskaplig evidens och är utvecklade av företrädare för primärvårdsprofessionerna. Indikatorerna är primärt utformade för att ge meningsfull information som stöd för förbättringsarbete.

Primärvårdskvalitet består av ett antal kvalitetsmått, indikatorer, som syftar till att ge en bred bild av primärvårdsverksamheten och stödja lokalt förbättringsarbete. Kvalitetsindikatorerna tas fram tillsammans med primärvårdens professioner utifrån vetenskaplig evidens och nationella riktlinjer. Indikatorerna beräknas automatiskt utifrån data i befintliga källor, till exempel journaldata, läkemedelsdata och patientadministrativa system.

Genomgång av gällande evidens och riktlinjer som indikatorerna baseras på, sker årligen och om ny kunskap framkommit uppdateras då indikatorerna. Revisionen lanseras vid årskiftet, det kan dock dröja innan ändringarna är programmerade i den lokala visningsytan.

Konstruktion av indikatorer – tidsintervall

För samtliga indikatorer finns en noggrann specifikation kring hur data ska hämtas, fullständig specifikation finns i Kvalitetsindikatorkatalogen (KIK). Nedan beskrivs generella principer för användning av till exempel tidsintervall, diagnoskoder, läkemedel etc. Till höger beskrivs respektive indikatorområde.

Data över tid - "rullande" månader

I Primärvårdskvalitet används några olika tidsintervall:

• 5 år för beräkning av förekomst av kronisk sjukdom inklusive depression och ångest. Intervallet har har valts eftersom tidigare datasökningar från Stockholm visat att den tidsrymden behövs för att försäkra sig om att diagnoskoder hittas i primärvård.
• 18 månader används oftast för återbesök och behandling av kronisk sjukdom inklusive depression och ångest. Intervallet har valts eftersom patienter med kronisk sjukdom ofta följs med årligt återbesök, som av olika anledningar kan bli försenat eller tidigarelagt.
• 12 månader bland annat för infektions- och läkemedelsindikatorerna. Motivet för att välja 12 månader för infektionsindikatorer är den tydliga årstidsvariationen av infektioner. Också läkemedelsindikatorerna används 12 månaders tidsintervall, eftersom de inte är beroende av återbesök.

Det antal observationer som varje månads datapunkt bygger på är alltså en summa av observationer de månaderna som intervallet innefattar och inte bara den senaste månadens observationer. För de flesta indikatorer i Primärvårdskvalitet är antalet observationer per månad så litet att det inte ger relevant information. Samtidigt innebär användning av rullande tid, t ex rullande tolv månader, att det tar litet tid innan en förändring syns i tidsdiagrammen. Skillnaden mellan två efterföljande rullande 12 månaders utfall, till exempel augusti 2020 jämfört med juli 2020, är helt enkelt densamma som skillnaden mellan augusti 2020 och augusti 2019. Så skillnaden mellan de två senaste utfallen visar förändring i augusti i år jämfört med augusti förra året. För rullande 18 månader måste man jämföra med motsvarande värde 18 månader tidigare och för rullande 6 månader med motsvarande värde 6 månader tidigare.

Återbesök

Återbesök mäts med besök där aktuell diagnoskod är satt under de senaste 18 månaderna. 18 månader har valts som intervall eftersom årsbesök i praktiken kan inträffa i nära anslutning före eller efter 12 månader, vilket ändå betraktas som att patientens sjukdom är uppföljd. De patienter som har en kronisk sjukdom som debuterat de senaste 18 månaderna räknas inte med i indikatorerna om återbesök eftersom det för dem inte hunnit bli aktuellt med återbesök. Nedan beskrivs hämtningsintervallen för återbesök.

Exempel på återbesöksindikator med ökad komplexitet

Några indikatorer är rätt komplexa i sin konstruktion. Då måste man noga läsa specifikationen. Nedan följer en illustration av indikatorn PVQ Depression Dep5fA: Andel patienter med depression som fått uppföljningsbesök 6-12 månader efter insättning av antidepressiv läkemedelsbehandling.

Bilden beskiver hur data hämtas för patienter som nyinsatts på antidepressiv medicinering för depressionsdiagnos. Patienterna ska alltså blivit förskrivna antidepressiva läkemedel 12-24 månader innan datauttagen och det ska samtidigt finnas en depressionsdiagnos men de ska inte ha föreskrivits antidepressiv medicinering 24 månader innan den aktuella förskrivningen (då kan vi säga att den är ny). Det blir nämnare. Täljare är andelen som varit på mottagningsbesök 6-12 månader efter datum för första ordinationen.

Kontakttyper i Primärvårdskvalitet

Under de senaste åren har antalet distanskontakter ökat i primärvården, framför allt under coronapandemin, och inkluderas nu i en del indikatorer.

En svårighet är att definiera vilka kontakter som ska ingå. Socialstyrelsen definierar distanskontakter som ”vårdkontakt i öppen vård där hälso- och sjukvårdspersonal och patient är rumsligt åtskilda”, dvs kontakt via video, telefon eller text (brev, chatt, mail). Besök definieras som fysiska kontakter med patient och personal i samma rum (Socialstyrelsens terminologibank).

Termbanken (Socialstyrelsen)

Regionerna definierar distanskontakter på olika sätt. Ofta ingår i definitionerna att vissa kontakter räknas med då man beräknar ersättning till vårdgivare, andra inte. Begreppen distanskontakter och digitala kontakter används ofta omväxlande.

Detta gör det svårt att definiera vilka kontaktyper som ska inkluderas och vi har därför valt att bara skilja ut fysiska besök och som distanskontakter valt att inkludera alla icke fysiska kontakter men med avgränsningen att de ska innehålla en diagnoskod. När diagnos skrivs görs också en medicinsk bedömning, så på detta sätt sållas ”enkla” rent administrativa kontakter bort.

Vi har också valt att bara inkludera distanskontakter i några av indikatorerna, till exempel de flesta kontinuitetsindikatorerna och flera av samverkans- och prioriteringsindikatorerna. Skälet till detta är dels att utvärdera hur det fungerar med de nu aktuella definitionerna, dels att det ännu inte finns evidens för att man kan bibehålla (eller förbättra) kvalitet i diagnostik, behandling och/eller rehabilitering om man ersätter fysiska besök med distanskontakter som videomöten (SBU. Videomöte istället för fysiskt besök i primärvården. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2021, 3 juni. No.: SBU2020/799.)

De olika kontakttyperna i Primärvårdskvalitet är:

Alla

Kontakttypen spelar här ingen roll för de data som söks. Används till exempel när diagnoskod, KVÅ-kod, statusfynd, eller läkemedel ska hämtas.

Alla kontakter som har diagnoskod registrerad

Används för att sortera bort ”enkla” kontakter, som till exempel korta telefonsamtal av administrativ karaktär, för att enbart inkludera kontakter där en medicinsk bedömning är gjord.

Alla kontakter som har aktuell diagnoskod registrerad

Används för att fånga kontakter för ett eller flera specifika sjukdomstillstånd.

Fysiska besök (kallas också ”öga mot öga”)

Här avses bara fysiska kontakter (inklusive hembesök) med patient och vårdpersonal i samma rum

Alla fysiska besök som har aktuell diagnoskod registrerad

Används för att fånga kontakter för ett eller flera specifika sjukdomstillstånd.

Teambesök, fysiskt eller digifysiskt (minst en person träffar patienten fysiskt, övriga på distans)

Här ingår fysiska och digifysiska teambesök. Helt digitala teambesök ingår inte. Finns i några prioriteringsindikatorer.

Diagnoslistor

I flera indikatorer hänvisas till diagnoslistor. Kodning som sker vid ett vanligt besök i primärvården och som skapar värde för användarna (patienter och personal) ska användas.

Indikatorlistor, diagnoskoder, foldrar

Åtgärder och KVÅ-koder

Några indikatorer omfattar olika sorters åtgärder. Information om det hämtas genom KVÅ-koder eller motsvarande sökord i journalen som har fasta alternativ. Inom vissa regioner, framför allt VGR, används regionala koder som även de hämtas upp och inkluderas i beräkningen av indikatorerna.

Läkemedel

De läkemedel som hämtas är antingen förskrivna och/eller ordinerade.

Uthämtade läkemedel från Läkemedelsregistret används ej längre, eftersom det inte är juridiskt tillåtet att hämta data på personnummernivå utan patientens tillåtelse.

Indikatorer som finns i flera versioner

Rehabiliteringsindikatorerna

Fysioterapeut används som samlingsnamn för både sjukgymnast och fysioterapeut.

Det finns två varianter av indikatorer för varje rehabiliteringsindikator. Det som skiljer indikatorerna åt är nämnaren:

• För rehabverksamheter som är organiserad på en vårdcentral med listad befolkning framgår det i titeln att det är på vårdcentral, till exempel Pr4.
• För rehabverksamhet som är egna enheter utan listad befolkning så består nämnaren av andel patienter som besökt rehabenheten. Indikatorer benämns i titeln som ”på rehabenhet”, till exempel Pr12.

Förekomst av infektion

För att beskriva förekomst av infektion finns dels indikatorer som mäter förekomst för den listade befolkningen och dels förekomst bland de patienter som kontaktat enheten. Förekomst av de olika infektionerna i den listade befolkningen ger en uppfattning om vilka infektioner som man sökt för, alltså befolkningens infektionspanorama vilket är viktigt att veta inför planering av en vårdcentrals arbete. Indikatorerna för förekomst bland de som kontaktat ger en bild av ”produktionen” på enheten och måste användas t.ex på jourcentral eller i web-bolagens distansvård där arbetet sker oberoende av listning.

Film om kvalitetsindikatorer i Primärvårdskvalitet

Filmen handlar om processen för hur indikatorerna tas fram och kvalitetssäkras. Filmen är 5 minuter.