Publicerad 14 december 2022

Den svenska modellen, lönepolitik

I ditt arbetsgivaransvar som förtroendevald behöver du ha kunskap om den svenska modellen, då du lokalt har ett ansvar för att värna partsrelationer och hanteringen av kollektivavtalens bestämmelser.

Du behöver också hålla dig informerad om den övergripande utvecklingen på arbetsmarknaden, till exempel i de nationella avtalsrörelserna, då det har betydelse för dina ställningstaganden om den lokala lönepolitiken.

Grunderna i den svenska modellen

I Sverige regleras villkoren på arbetsmarknaden dels genom lagstiftning som anger grundläggande bestämmelser till exempel om anställningsskydd, arbetsmiljö, arbetstider och semester, och dels genom det ansvar som staten givit arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer och fackförbund) att reglera anställningsvillkor och löner genom kollektivavtal. En mycket stor del av de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad regleras i kollektivavtalen.

Under tiden de centrala kollektivavtalen om löner och anställningsvillkor gäller råder också arbetsfred. Det ger stabila förutsättningar och villkor både för arbetsgivare och arbetstagare under avtalsperioden (löper vanligen 2- 3 år).

Modellens betydelse

De centrala kollektivavtal som träffas av SKR/Sobona och fackförbunden gäller för arbetsgivare och medarbetare i kommuner och regioner samt vissa företag inom Sobona. Avtalen ger också möjlighet för arbetsgivaren och fackförbundet lokalt, att träffa lokala avtal om vissa villkor. De kollektivavtalade villkor som gäller hos arbetsgivaren, ingår sedan i arbetstagarnas enskilda anställningsavtal.

Den svenska modellen bygger på förtroende och ömsesidig respekt för partsrelationerna samt kollektivavtalens bestämmelser. Det gäller för såväl centrala som lokala parter. I ditt arbetsgivaransvar som förtroendevald ingår det därmed att värna partsrelationer och hanteringen av kollektivavtalens bestämmelser i din organisation.

Märket för lönekostnadsökningar

En viktig del i den svenska modellen, är den norm för lönekostnadsökningar på svensk arbetsmarknad som sätts i centrala avtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund inom industrin (det så kallade märket). I märket ingår inte bara löneökningar, utan även alla andra åtgärder i kollektivavtalen som kan innebära ökade kostnader. Det kan till exempel avse värdet av arbetstidsförkortningar, höjd ersättning för obekväm tid eller andra ersättningar, fler semesterdagar med mera.

Anledningen till att industrins parter sätter nivån på märket i sina avtal, beror på att Sveriges ekonomi är exportberoende och att vi därmed behöver ha lönekostnadsökningar som tar hänsyn till omvärlden och industrins konkurrenskraft. Att det är industrins parter som sätter nivån är förankrat hos övriga arbetsgivarorganisationer och fackförbund på den svenska arbetsmarknaden.

Det gemensamma märket har sedan slutet av 1990-talet givit goda effekter, som stigande reallöner och övergripande stabilitet i lönebildningen. Det har också bidragit till att hålla inflationen på en låg nivå.

Märkets betydelse

De centrala avtalen om löner och anställningsvillkor för kommuner och regioner påverkas av nivån på märket. Detta oavsett om det centrala löneavtalet innehåller en löneökningsnivå eller är utan nivå så kallade sifferlösa avtal.

Orsaken är att nivån på märket påverkar skatteintäkterna och därmed har ett nära samband med kommuners och regioners möjligheter att finansiera motsvarande löneökningsnivå. Det gör att märket även har betydelse för dina ställningstaganden om den lokala lönebildningen och budgeten för löneökningar i din organisation.

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lena Schaller
    Förhandlare
  • Pia Murphy
    Förhandlare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.