Publicerad 16 augusti 2023

Samverkansavtal

Samverkansavtalet som grund för bättre verksamhet och arbetsmiljö. Samverkan är extra viktigt när verksamheten står inför förändringar där det inte finns några enkla svar. Här behövs olika kompetenser för att skapa de mest kreativa lösningarna.

Samverkan är ett förhållningssätt och en strategi där vi för samman den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av MBL och den samverkan som regleras i AML.

Det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö har slutits mellan SKR, Arbetsgivarförbundet Sobona och centrala fackliga organisationer inom den kommunala sektorn. Avtalet ersätter FAS 05.

Avtal om samverkan och arbetsmiljö (PDF) Pdf, 188 kB.

Parternas avsikt med samverkansavtalet

Med ett samverkansavtal ges förutsättningar till dialog i syfte att skapa bättre verksamheter och friska arbetsplatser. Samverkan är en process som förutsätter en vilja att samverka och att förhållningssättet genomsyrar hela organisationen. Där samverkan fungerar bra mellan chef, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud kan vi under pandemin konstatera att omställningar, åtgärder och det systematiska arbetsmiljöarbetet flyter bättre.

Samtidigt finns det utmaningar för att få samverkan att fungera på alla nivåer, med en tillitsfull dialog där alla är delaktiga och tar ansvar.

Kommentar till avtalet

Parterna har gemensamt tagit fram en kommentar till avtalet. I denna kommentar beskrivs avsikten med avtalet och hur det kan användas för att utveckla verksamhet, arbetsplats och arbetsmiljö i er organisation lokalt

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö (PDF) Pdf, 560 kB.

Parternas vision av samverkan

Välfärd, kvalitet och hälsa i samverkan genom att alla medarbetarna involveras, att kompetens och erfarenheter tillvaratas. Välfärdens arbetsgivare blir attraktivare med bättre verksamhet och friskare arbetsplatser.

Uppföljning av samverkan

Centrala parterna har genomfört en kvantitativ uppföljning av Samverkansavtalet 2019/2020. Den uppföljningen visar att fyra av fem kommuner och nästan alla regioner har ett samverkansavtal.

Bland de kommuner som har lokala samverkansavtal har en av tre utgått från det centrala ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö”, vilket tecknades i november 2017. Något fler kommuner har samverkansavtalet ”Förnyelse, arbetsmiljö och samverkan”, FAS 05, från 2005. Ett flertal kommuner uppger att de ska revidera sitt nuvarande avtal.

Uppföljningen visar att 19 regioner har ett samverkansavtal. Sju av dessa baserar det lokala samverkansavtalet på det centrala ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö”. Tio svarar att de är i process att revidera sitt nuvarande avtal.

Ett fåtal kommuner och en region baserar sitt avtal på U 92 från 1992.

Detta kan innebära att allt fler kommuners och regioners lokala samverkansavtal på sikt utgår från ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö” från 2017.

Frågor och svar om samverkansavtalet

I samband med det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö, har SKR och Sobona tagit fram ett antal svar på vanliga frågor som kan uppstå.

  • Samverkansavtalet

    Samverkansavtalet slöts november 2017 mellan SKR, Arbetsgivarförbundet Sobona och centrala fackliga organisationer inom den kommunala sektorn. Avtalet gäller mellan centrala parter och ersätter FAS 05. Tidigare lokala samverkansavtal fortsätter att gälla.

    Om lokal part begär förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal, utgör det nya centrala samverkansavtalet grunden för de lokala förhandlingarna.

    Det centrala avtalet belyser syftet med samverkan – vikten av medarbetarnas delaktighet och engagemang. Det görs en tydligare koppling mellan samverkan, arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor.

    • Strukturen i avtalet har förenklats och avtalsinnehållet har förtydligats.
    • Det har fastslagits att samverkan ersätter förhandlingsskyldigheten och informationsskyldigheten enligt 11 och 19 §§ MBL.
    • Lokal part kan begära att viss fråga ska förhandlas enligt MBL i stället för att hanteras i samverkan om detta görs senast vid första samverkanstillfället.
    • När det gäller vad som ska hanteras på de olika nivåerna i samverkan så har det slagits fast att frågor som typiskt sett skulle ha förhandlats enligt MBL ska tas upp i samverkansgrupp om inte annat har överenskommits.
  • Samverkan och arbetsmiljö – vad betyder det?

    Arbetsmiljöfrågorna hanteras som en del i samverkanssystemet. AML kräver att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, ofta i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. På arbetsplatsen ska det finnas tillräckliga kunskaper och mål för arbetet.

    Genom att hantera dessa frågor på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupp och på skyddskommitté uppfylls dels kraven i AML och dels utvecklas det lokala arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att tidigt identifiera och ta hand om frågor och begränsa risker genom bra riskbedömningar.

  • Hur förhåller sig samverkan till MBL?

    Samverkan ersätter 11 och 19 §§ MBL samt samverkan enligt 6 kap. AML. Även 14 och 38 §§ MBL kan ersättas i det lokala samverkansavtalet om det har delegerats till lokal facklig företrädare av respektive organisation.

    Om lokal part bedömer att en viss fråga inte lämpar sig för samverkan kan denne begära att frågan i sin helhet ska förhandlas enligt 11-14 §§ MBL istället för att hanteras i samverkan. Det kan exempelvis ske när en viss fråga enbart berör en arbetstagarorganisation och ska i så fall meddelas motparten snarast, och senast under det första samverkanstillfället.

    Vid oenighet i fråga efter avslutad lokal samverkan kan central förhandling påkallas på enligt MBL 14 §, om inte annat har överenskommits i det lokala samverkansavtalet. Sådan förhandling ska begäras inom 7 dagar enligt KHA.

  • Vilken roll har första linjens chef i arbetsmiljöarbetet?

    För chefen/arbetsgivarföreträdaren handlar det om vilka mandat och befogenheter som är kopplat till uppdraget/befattningen. Det innefattar också de arbetsmiljöuppgifter som följer av arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

    Det måste finnas en samstämmighet mellan delegationsordning, fördelning av arbetsuppgifter och den samverkansnivå man befinner sig på i organisationen och att detta är tydligt kommunicerat med medarbetarna. Att chefens roll är tydlig är en förutsättning för att medarbetarens roll ska vara tydlig.

  • Vilken roll har skyddsombuden?

    Skyddsombuden har en nyckelroll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En viktig aktivitet i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och/eller olycksfall. Det är särskilt viktigt att göra en riskbedömning när ändringar planeras i verksamheten.

    Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten. Det är arbetsgivaren som svarar för att undersökningar och riskbedömningar görs, och de ska göras i samverkan med skyddsombud.

  • Vilka frågor kan parterna samverka kring?

    Samverkan bygger på att medarbetarnas kunskap och engagemang tas tillvara, att frågor behandlas av de som är direkt berörda, med fördel så tidigt i processen som möjligt. Samverkan kan omfatta det mesta som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare såsom verksamhetens utveckling, utmaningar och dess konsekvenser för personalpolitiken och arbetsmiljön.

    Individärenden som rör förflyttning, omplacering, uppsägning och avsked ska inte hanteras i samverkan. Frågor som till exempel rör förändringar i verksamheten och som berör flera individer ska däremot typiskt sett tas upp i samverkan.

  • Vilka är förutsättningarna för en väl fungerande samverkan?

    En väl fungerande samverkan förutsätter ett ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, organisation och resurser, medarbetare, hälsa och arbetsmiljö.

    Genom samverkan kan medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas till vara. Beslut som har föregåtts av en bra dialog, förslag från alla berörda och en önskan om att nå samsyn före beslut ger bättre underlag och ökar kvaliteten i verksamheten.

    De förutsättningar som lyfts upp i det centrala avtalet handlar om mål och roller, kommunikation, former för arbetsmiljö- och hälsoarbetet samt kunskap och ansvar för arbetsmiljö- och hälsoarbetet.

  • På vilka olika nivåer sker samverkan?

    Samverkan sker på individnivå, arbetsplatsnivå och partsnivå. Strukturen i det centrala avtalet bygger på dialog mellan chef-medarbetare, arbetsplatsträff (APT) och lokal respektive central (lokal) samverkansgrupp.

    Den lokala samverkansgruppen hanterar frågor med koppling till verksamheten. Lokala samverkansgrupper kan finnas på flera nivåer inom organisationen och behöver anpassas utifrån hur organisation och beslutsprocessen ser ut lokalt. Den lokala samverkansgruppen utgör även skyddskommitté.

    Den centrala samverkansgruppen har det övergripande ansvaret för hur samverkanssystemet och arbetsmiljöarbetet organiseras lokalt och för frågor som berör organisationen som helhet.

  • Vilka frågor ska hanteras på de olika nivåerna i samverkan?

    Den arbetsgivarföreträdare som har verksamhetsansvar att fatta beslut i en viss fråga ska i samverkan hantera denna på den nivå i samverkanssystemet som överensstämmer med beslutsnivån i organisationen. Frågor ska hanteras tillsammans med de berörda. När frågorna som innebär verksamhetsförändringar och som typiskt sett skulle förhandlats enligt MBL ska tas upp i samverkansgrupp. Det förutsätter att det finns en tydlig delegation och mandat i hela samverkansorganisationen, från APT, till samverkansgrupp/ skyddskommitté.

    Arbetsgivaren får i dialog med medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud ett viktigt stöd att tidigt uppmärksamma det som inte fungerar bra, komma fram till de lämpligaste lösningarna och besluten. Genom samverkan inför beslut med de fackliga representanterna omhändertar arbetsgivaren förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen, MBL.

    Lokala parter kan komma överens om en annan ordning än den ovan beskrivna. Det kan exempelvis handla om att man vill hantera vissa frågor på annan nivå i samverkanssystemet, exempelvis på APT. Chefen kan då fatta beslut efter genomförd APT.

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Kan vi inte ringa samma dag, kommer vi att skicka ett e-postmeddelande för att bestämma tid för telefonkontakt. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef * (obligatorisk)
Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.