Hur har sjukvårdens kostnader utvecklats under 2000-talet?

I onsdags presenterades hälsoräkenskaperna, i skuggan av det nya räntebeskedet. Man kan tycka att intresset för hälsoräkenskaperna borde vara stort, med tanke på hur många som har synpunkter på sjukvårdens ekonomi. Men det fick väldigt lite uppmärksamhet. Därför tänkte jag passa på att rikta ljuset mot den här.

Hälso och sjukvårdens andel av BNP har inte varit så låg sedan 2011

Hur har då hälso- och sjukvårdens kostnader som andel av BNP utvecklats under 2000-talet?

Andelen var i stort sett oförändrad på drygt 8 procent av BNP tills definitionen av hälso- och sjukvård ändrades. Från och med 2014, och retroaktivt från 2011, inkluderades kostnader för omsorg av äldre och funktionshindrade i hälso- och sjukvårdskostnaderna. Det beror på att OECD ändrade definitionen för vilka kostnader som skulle ingå.

Sverige har höga kostnader för funktions- och äldreomsorg, bland annat till följd av att kvinnor arbetar i högre grad och inte tar hand om sina åldrande föräldrar. I Sverige ökade detta sjukvårdens andel av BNP med drygt 2 procentenheter, till 10,4 procent av BNP. I exempelvis Storbritannien ökade kostnaden från 8,7 procent av BNP till 9,9 procent. Inte i något annat land var förändringen så stor som i Sverige, varför den nya definitionen av sjukvårdskostnader fick störst genomslag här.

Nästa ökning av sjukvårdens andel av BNP kom i samband med pandemin. Därefter har kostnaderna minskat igen i relation till BNP och vi vet att många regioner fortsätter arbeta med att minska kostnaderna för att få ihop sin ekonomi.

Hälsoräkenskaperna visar nu att sjukvårdens andel av BNP redan 2022 i stort sett var tillbaka på 2011 års nivå; 10,5 procent av BNP. Samtidigt har äldre- och funktionshinderomsorgens andel av de hälso- och sjukvårdskostnaderna ökat från 25 till 26 procent mellan 2021 och 2022. Det är en utveckling som kommer att fortsätta i takt med att andelen äldre ökar. Kostnaderna för den förebyggande vården minskar som andel av den totala hälso- och sjukvården vilket är oroande inför framtiden och kan påverka den framtida hälsan.

SCB: Hälso- och sjukvårdsutgifter i relation till BNP, år 2001 - 2022

Räntan lämnades oförändrad, men hur ser utvecklingen ut framöver?

Precis som förväntat var Riksbanken besked under onsdagen att lämna styrräntan oförändrad. I SKRs senaste prognos från februari räknade vi med en första sänkning i maj. Beskedet från Riksbanken är därför i linje med vår prognos, att styrräntan kommer att börja sänkas i maj eller juni och att den förväntas sänkas tre gånger under året.

Svenska bolåneräntor med längre bindningstider började vika nedåt redan i slutet av förra året. En trend som antas fortsätta, men vi räknar med att räntorna med 3-månaders bindning sjunker först när Riksbankens första räntesänkning är ett faktum. Mycket tyder på att inflationen fortsätter sjunka. I vår februariprognos räknade vi med att kronan successivt stärks och bidrar till att priserna på importerade varor och tjänster dämpas. Den underliggande inflationen fortsätter därför nedåt under 2024.

Med det önskar jag er alla en Glad påsk!